tisdag 5 juni 2012

Atlasskolan - en välbehövd oas

Jag har rest eller snarare pendlat ganska mycket i Sverige sista halvåret, först var det fram och tillbaka från Värnamo till Motala och nu är det från Motala till Linköping på arbetsintervjuer. En välkänd företeelse på tåg och bussar är den totala bristen på samtal, den känner alla till. Jag går nog emot strömmen något, ibland kunde jag gå in i diskussioner med grannen på tåget då det var längre resor. Man lär känna en ny människa litegrann och tiden går mycket fortare. Det är tyvärr något som jag vant mig av vid, på bussen till Linköping kollar jag sportbladet nyheter 14 ggr, låtsas att Elmanders tveksamma knä fångar mitt intresse under en timmes tid. Det var med glädje som jag då på min senaste Linköpings-resa observerade tre personer som satt och diskuterade helt öppet om utvandring och invandrings politik. Personerna i fråga var en till synes engagerad 20-årig tjej och två äldre herrar med utländsk bakgrund. Det diskuterades inte bara politik utan även religion och kulturkrockar. Det var den ohämmade tjejen som drog samtalet men herrarna svarade öppet och intresserat. Jag märkte att personer skruvade på sig på bussen, någon höjde säkert volymen ännu mer på ipoden. Jag stängde av min telefon och funderade på varför det inte alltid är så. Integriteten är viktigare än att lära känna folk. Det här är ju iofs det enda jag vet, jag har knappt varit utanför Sveriges gränser i mitt liv, jag kan inte säga att det är bättre någon annanstans. Det jag kan konstatera är att vi är rädda för något som är annorlunda, vi är rädda för att prata med människor överhuvudtaget.. ja, så länge vi inte är barn eller fulla givetvis. Well, jag vet inte riktigt, men jag tror inte det var någon tillfällighet att det var människor från en annan kultur som fick oss att skruva på sig i bussen. "Varför pratar dom, är dom fulla?" Jag berömde aldrig dessa människor för underhållningen, det ångrar jag.

Till saken, vi tycker alla olika. Jag själv tror att olika kulturer stärker varandra även om det kanske inte är bilden i media, den bilden är snarare kulturkrockar och segregering. Själva invandringspolitiken kan ifrågasättas. Vi har segregering som procentuellt gör så att invandrare representerar en högre kriminalitet, extrema islamister har en jävligt skev levnadsfilosofi, det håller jag med herr Åkesson om. Det jag däremot absolut inte tycker är att vi ska bromsa invandringen. Jag är född 1981, jag växte upp på en skola på landsidyllen, alla kände alla. Jag kommer ihåg ett klassmöte om cigarettfimpar på skolgården, det var en stor skandal. Vi var då segregerade från övriga samhället och vi älskade det. Jag arbetade sex år på electrolux, dessa sex år bidrog jag till att betala skatt till samhället. 6 av 30 år har jag bidragit till välfärden. Varför förtjänar jag en plats här i Sverige om inte alla gör det, det är ju lotteri att jag föddes här. Att invandrarna helt själva förhindrar integrering tycker jag är galet. Jag tycker att 520 bussen emellan Motala och Linköping speglar samhället och bekräftar mitt påstående. Väskan placeras på sätet bredvid långt innan man själv hunnit sätta sig. Välkommen till Sverige, skynda dig att integreras.

Atlasskolan i Linköping representerar 49 länder, det är många olika kulturer under samma tak. Jag var på intervju där förra veckan och jag lyssnade fascinerat på när rektorn presenterade sin filosofi. Det mesta som står på väggarna stod på tre olika språk, svenska, engelska och spanska. Skolavslutning hade ingen kristen prägel, ingen religion alls. På födelsedagar sjöng man på flera olika språk, födelsedagsbarnets språk inräknat såklart. Viljan att bemöta och välkomna olika kulturer var oerhört starka inom dessa väggar. Där jag vill jobba!

Nog sagt. Imorgon är det nationaldag. Trots mina föregående ord är jag en stolt svensk, alla människor som jag känner och tycker om bor här. Jag kommer inte vifta med några flaggor, det är jag för kulturell för, jag menar, fotbollsem börjar ju inte förrän om några dagar. Min förhoppning är att den 20:åriga tjejen på 520 smittar av sig till sin omgivning.




Oasen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar